allsmaktigealma

SISTA BLOGGINLÄGGET I DENNA BLOGG.

Bloggen stängs ner och kanske kommer i en annan tappning framöver.

Ni behöver inte skriva att jag inte ska sluta. För det ska jag.

Ha det gott och jag återkommer  med våra äventyr längre fram.

Ett stort tack till ALLA som skrivit kommentarer.

KRAM från Magnus o Alma

Körde skydd med Alma idag. Körde lite korg på henne så hon fick jag bort mig. När Ann drog av munkorgen så tappar hon linan och Alma far rätt mot mig och hugger mig i ljumsken. Som tur var så hade jag bollen där så hon tog den men jag blev lite svett.
Jag lät Alma gå på och få en stöt och vilken stöt sen. Den satt i armhålan och jag har ont ännu. Den kändes inte så hårt men den fick mig att tappa fotfästet lite.
Annars har det funkat bra tycker jag.
Körde lite lydnad med innan skyddet.
Fritt följ, framåtsändande och tungapportering. Fria följet så var hon het. Mycket het. Hon låg på så jag fick korrigera henne hela tiden.
Framåtsändandet gick så där men jag tror det kommer. Efter regn kommer sol brukar de säga.
I apporteringen var målsättningen att få henne att gripa fortare. Jag band ett snöre i apporten och Ann sprang iväg med den precis innan hon skulle ta den. Hon fick jaga ifatt den och gripa den. Hon var mycket styv i nacken och nästan sprang in till mig med den vilket hon inte gjort tidigare.

Igår så körde vi lite långa budföringar. Vi körde på fält med ca 300m sträcka mellan oss. Det var full fart nästan hela tiden. Hon sackade lite på sista sträckan men hon gjorde det bra.

Nu jobbar vi sista natten och sen på lördag kommer det folk hit på middag.
Söndag blir det en ny träningsgrupp som ska ta form. Ska bli kul

Ha det gott

See Yaa

I går var Alma och jag iväg och tävlade. Högre spår i Åhus stod på schemat.
Efter att ha jobbat natten så var man lite små seg på morgonen när jag kom hem. Fixa det sista ut i bilen och sen ner till mor. Hon hade lovat att följa med ner och att köra. Tanken var att jag skulle kunna sova en timme i bilen ner till Åhus. Vilket jag lyckades med också.
Lottning föll ut så jag fick spår sex.
Ute vid spåret så började jag ana att det inte var rätt ställt här. Jägare sprang i kanten på fältet och jagade kaniner. Vilket skulle visa sig att det inte var en smart idé. De hade nämligen varit inne på fältet med och sprungit efter att spåret var lagt. Idioter sa jag inombords. När de sen hade lovat tävlingsledningen att inte jag den dagen så började jag koka inombords.Hmm håll tyst och se vad som händer.
Alma gjorde ett bra spårupptag. Vi fick fullt på det. Hon slog lite snett fram till vänster och tog spåret. Bakspårade i ca tre meter innan hjon vände och gick rätt. Efter 10m så markerade hon påsläppspunkten. (Om man inte klarar upptaget så får man en punkt visad för sig där man kan släppa på).
Efter att kommenderat henne att fortsätta spåra så bar det av. Ett bra härligt tempo. Första vinklen tog hon fin sen andra med och där var första pinnen strax efter. Nytt påsläpp och sen bar det iväg till vänster och ner för en liten kant och ut på ett annat fält. Kände att detta inte stämde men lita på hunden. Efter att spårat ett tag med många tappter så tog jag Alma med mig upp till det gamla fältet och sneddade över det för ett nytt upptag. Hon tog det och sen vidare men inga pinnar.
Nu den som är slug vet vad vi spårar. Jopp just det. Jägarna. De hade fan varit ute och sprungit på fältet. Grrr
När jag kom närmare dem så hör jag den ena säga. VI har nog sabbat deras spår. Skrek och frågade om de varit här ute ocdh fick ett ja tillbaka.
Jag drog mig snett neråt och Alma sprang och snusade lite över allt. Hoppade satt hon skulle få vind på en apport så vi kunde få en ny punkt att börja spåra på. Den enda punkt jag fick var slutet. 
När jag kom tillbaka till bilen så var jag inte glad.
När vi sen kom till klubben så pratade jag med tävlingsledningen och domarna. Jag fick ett nytt spår.

När vi sen skulle göra uppletandet så berättade en av de andra deltagarna att det inte är vanligt att hundarna klarar alla 4 föremålen.
När han sen kom tillbaka så hade han ett föremål. Jag började ana oråd i detta och tänkte bara att det ska vi nog bevisa att det går. Lite orolig var jag ändå.
När nr 2 kom tillbaka så hade hon 2 föremål.
sen var det en till innan min tur. Många hade fallit bort på spåren.
Det var sidovind i rutan och jag var glad för det. Alma jobbar bäst i sidovond. 
När jag brukar skicka Alma på första skicket så brukar det vara fullfart ut men inte idag. Hon småsprang ut och letade.
Efter ett par zickzack slag så hade hon första föremålet. 
Efter sex skick så hade vi 4 föremål.
Betyg 9-8,5  Alma tuggade på föremålen litegrann.

Sen var det då dags för ett nytt spår. 
Ut på ett övningsområde och en massa koskit. Hmm detta blir nog bra. 
Fick en flagga där påsläppet var och sen så bar det av. Efter 200- 300 m så hade vi ingen pinne men strax så kom den. 
Sen var det tappt igen. Vinden var grym. Det blåste nog hårdvind. Detta är inget som är till nytta men vi försökte iaf. Slog tillbaka in mot där vi kommit ifrån och rätt som det var så fann hon spåret på nytt och en pinne till. Nu var det bara slutet med så skulle vi få fortsätta med lydnaden.
Vi fann den med.

Tillbaka till klubben så hade de börjat med lydnaden. 
Det var två hundar kvar innan det var min tur. 
En kort paus fick jag innan jag värmde upp Alma. Hon var förhållande vis pigg. 

Sen var det då vår tur. 

Friaföljet gick sådär tyckte jag. Inkallning med ställande sådär. Framförgåendet inte alls. Kan bättre vet jag.
Tungapporten tvekade hon att ta. Krypet gick mycket bra. Skallet fick jag ha DK på. Hoppet var mycket bra. 
Betyg vi fick blev följande:

Fria följet       9-8,5
Inkallning m ställande   8-8
Framåtsändande    0-0
Kryp    10-9
Skall   6-6
Tungapport  6,5-7
Hopp över hinder   10-10
Platsliggning 10-10

Min mor hade kollat på Alma och hon hade knappt rört huvudet. Öronen hade varit blickstilla helatiden vilket tyder på en mycket bra platsliggning och trygg sådan.

Vi hade med dessa betyg dagens bästa lydnad. Totalt blev vi 4:a av 14 ekipage. 4 kom i mål. Så vi blöev på sätt o vis sist men vi fullföljde det iaf.

Nu väntar vi besked från Saxnäs om vi kommit med där. 



I en kommentar till mitt förra inlägg så fick jag frågan vart bilen tog vägen som jag körde efter. Jag vet inte. Jag tappade bort den och sen när jag fick jag syn på hunden så tog jag hand om den istället.
I vår by finns all typ av kriminalitet. Kanske inte den grövsta med gänguppgörelser och sånt. Inte vad jag vet iaf.
Bilar som kör som idioter och sticker som små möss när de ser en väktarbil el polisbil har oftast något otalt på sitt samvete. Smitter de sen som denna bilen gjorde så vågar jag sätta rätt mycket på att den inte hade helt rent samvete.
Jag jagar en del bilar och ser vad fan de håller på med. Mest i störningssyfte och ibland så kan jag rapportera till polisen om deras existens och vad de gör. Syns vi så finns vi brukar mitt motto vara.

Well nu är vi lediga några dagar och sen tar vi nya tag.

Jag har ett litet önskemål till er som kommenterar. De flest skriver vilka de är  men någon gör inte det. Snälla skriv. Jag blir skitglad för alla kommentarer och ännu gladare om jag vet vilken som skrivit den.

 See Yaa

Under min rondering inatt så stod jag och tittade in genom ett skyltfönsterbredvid ett av våra objekt. En bil står en bit upp i korsningen. När jag vänder mig om så rivstartar den och försvinner. Reptilhjärnan i detta huvud handlar blixtsnabbt och jag sitter i bilen och gör en U-sväng och iväg efter. Det var något skumt med den bilen.  Iväg efter och tappar bort den. Hittar den inte. Vad i hel... f... och alla ramsor som ni kan tänka er.
Plötsligt får jag syn på en stor schäfer som ser ut att spåra i högt tempo över en väg. Knäpp som man är så tror man att alla hund som ser ut som om de spårar är polishundar. Detta måste jag titta på.
Runt igen och tillbaka. Polishund Nja det var det inte. Men jag kände igen hunden. Schäfer människa som man är.
Stannade bilen och gick ut och kallade på hunden. Sa ett namn som jag trodde han skulle lyssna på. Mycket riktigt, den hunden som jag trodde var en polishund var en annan hund som jag känner. Förvisso är den L-testad en gång i tiden men det är nog det närmsta den hunden kommer tjänst.
Ringde till personen som äger hunden och frågade om han hade hunden hemma.
- Nej det är han inte och jag funderar på vart han är?
- Fundera du för jag vet, sa jag.
-Va?
-Jo han är hos mig. Jag hittade honom i byn springandes. Jag kommer med honom.

Det är alltid skönt att få återlämna ett djur till dess ägare när de blir så glada att de nästan gråter.
Jag blev lovad en tårta så jag får väl se om den kommer.

Imorgon smäller det. Då ger vi oss ut på tävlingsplanen och skogen igen.
Högrespår står på schemat.

Hasta la vista