Alma berättar

Tjenare Alma här!

 

Nu har det gått ett par veckor sedan vi skrev och det är husses fel. Han är så kär så hälften kunde vara nog tycker jag, men han e duktig för han glömmer inte oss. Vi får vår träning och motion. Bra husse.

 

Nu har det varit nyår och vi (jag o Ki) fick vara hemma hos husses bror. Han bor mitt i skogen och det var lugnt och skönt. Där var inte smällare och annat väsen. Skönt.

Husse kom gåendes och hämtade oss dagen efter, förstår inte varför? Han sa att han inte fick köra bil för då skulle kanske polisen ta honom och det vill jag inte.

Det har blivit lite träning på sistone. Vi fick en rejäl träningsdos under jul och mellandagarna. Husse ville att vi kunde trappa ner det lite. Han fick jobba lite med mellan nyår och trettonhelgen. Det var inte roligt för då fick vi vara hemma själva. Inget roligt. Ki hittar bara på en massa bus och husse ser rent uppgiven ut när han kommer hem. Han tror att det är Ki men det kan likaväl vara jag. Han vet inte men jag vet. Han säger att det är Ki för hon hittar på sånt bus redan som liten. Han får köpa 4 st nya köksstolar, en låda till köksinredningen. Hmm han ser inte glad ut när jag skriver detta. Vi ska åka till IKEA idag och se om vi kan hitta någon ny låda.

 Imorgon blir det lugnt på torpet igen. Ki ska flytta till Borås och göra ett nytt arbetsprov som narkotikahund. Hon ska pröva att söka på människor. Hur nu det ska gå. Hon hoppar på folk hela tiden så hon lär väl skrämma dem istället så de inte kommer tillbaka.

Husse har sagt att hon ska säljas i vilket fall som helst. Antingen till krimvården eller till någon som vill tävla med henne. Hör ni någon som vill ha henne så kan ni prata med husse.

 

Nu tror ni säkert att vi inte har jobbat något sen jul men det har vi. Jag har inte jobbat så mycket för jag har varit sjuk. Jag kräktes upp en massa grå/svart goja som inte luktade hallontårta sa husse. Strax efter det så gick jag ut och drack vatten och det kom upp det med. Husse kallade på mig och tittade på mig. Han sa att jag var matt och inte var mitt vanliga jag.

Jag märkte att husse blev orolig och undrade vad det var för fel på mig? Han ringde till Pelle veterinären men han hade inte öppet så det blev att ringa till Regiondjursjukhuset i Helsingborg istället. De ville att vi skulle komma in så de fick titta på mig. Sagt och gjort. 2 timmar senare så var vi där. Det är jättelångt att åka. När vi sen kom dit så fick jag vänta jättelänge i bilen för jag fick inte komma in. Jag kanske bar på något smittosamt och det ville de inte ha i besöksrummet. Efter en lång vänta så kom husse ut och bar in mig. Jodå ni läste rätt, husse bar in tunga mig, gissa om jag slappnade av så jag blev ännu tyngre. Jag väger bara 28 kilo. Sen fick vi träffa en hunddoktor och hon var snäll mot mig. Jag hade lite problem att förstå henne för hon pratade danska. Jag kan ju bara göingska och sundsvallska.

Hon lyssnade på mitt hjärta och lungor och kollade min temp och så rtg de mig. Husse trodde jag ätit något olämpligt men det hade jag inte. De tog en massa blod ifrån mig och skulle kolla det. Efter ett tag så kom hunddoktorn tillbaka och hon visste inte vad det var för fel på mig. Det kunde vara mycket sa hon och de vill att jag skulle stanna över natten men så blev det inte. Husse sa att om det blev värre på natten så körde han till Helsingborg igen på natten annars så kunde vi åka till vår vanliga veterinär. Så blev det. Jag fick ett recept med mig hem som jag skulle äta. Det var mot magsyra och illamående och sen skulle jag ta det lugnt i en vecka. Gissa om det var tråkigt att inte få träna. Bara se Ki träna hela tiden. Jag har inte kräkts sen dess och husse är jätteglad att jag är bra igen.

 

Igår lördag så vara vi ute i skogen och skulle träna. Jag visste att jag skulle få spåra för husse kollade att spårselen var med. Jippi tänkte både jag och Ki. Vi älskar att spåra. Husse hade bett vår kompis Jonas att lägga ett spår till mig. Gissa om jag blev besviken när jag hörde husse ringa till Jonas på morgonen och ställde in det. Det blåste för mycket och det var för allas säkerhet som han ställde in det. Det blåste full storm ute och det skulle inte vara mycket kvar efter tre timmar tyckte husse. Vi får se nästa helg hur det blir.

Jag fick träna lite sökmarkeringar istället i skogen. Husse satte mig på stigen och sen visade han mig vart jag skulle titta och där stod en ”fjant” och vevade med armarna. Jag sprang ut till honom och hämtade en liten liten bitstock och sen kallade husse in mig och gissa om han var glad när jag hade den med mig in. Han berömde mig jättemycket. Jag slår vad om att jag ska göra det fler gånger.

 

Nu har jag inte mer att skriva och vi ska åka upp en runda till husses bror och fixa lite innan vi ska till IKEA o till husses tjej.

 

Ha det gott alla så hörs vi igen.

 

Glömde att skriva att husse kanske ska börja jobba som väktare igen. Han ska iväg imorgon och träffa en kille. Troligtvis fick han inte jobbet på F17 som vi hoppats på. Jag tycker det är bättre att han jobbar som väktare för då får vi mer tid tillsammans och vi slipper att åka runt i hela Sverige. Husse delar inte den meningen med mig. Han säger att jag kan få tillgång till mycket bättre träningar och det vill jag gärna. Vi får se.

 

HA det nu gott och ta det lugnt

 

Kramar Alma


Kommentarer
Postat av: Anonym

Hej Alma!
Vilken tur att du är frisk igen! Jag vill ju inte att du ska ha något att skylla på nästa gång jag brottar ned dig.... (du minns när du hälsade på mig va? Hi! Hi!

Valle

2007-01-15 @ 15:33:15
Postat av: Anonym

JA det är skönt att vara frisk igen.

Jotack det vet jag. JAg minns det som igår. Men vänta du bara. Jag tränar med en stor Labbe nu. Jag vinner nästan varje gång så mitt självförtroende höjs.

Alma

2007-01-17 @ 18:16:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback