Ännu en vecka
Hej Allihopa
Det är inte med glädje jag skriver idag. Jag var inne och skulle läsa om lite roliga nyheter om Valle och ser då att han lämnat Stockholm för ett liv i Sundsvall. Även om jag läst en del om Peters funderingar över Valle så är det ändå med en stor sorg som jag skriver idag. Jag ser int e det som ett misslyckande från Peters sida och ser det inte heller så från Kennels sida. Som uppfödare vet jag att det kan bli så här. När man ser det från tjänstens sida så vet man att man måste kunna lita på det man har i kopplet. Det är därför som jag skaffade Alma. Ki räckte inte till i mina ögon och det är därför som jag skriver som jag gör.
Hoppas att Peter hittar en ny hund och att Valle hittar ett nytt fint hem.
Alma har tränat på och riktlinjerna för första tävlingen har dragits upp. Vi kommer att fortsätta med våra tjänstespår och gör de lite knepigare och jobbigare med jämna mellanrum. Spåret oroar jag mig inte för och lydnaden ska vi få bukt på med.
Hon har börjat träna lite sök nu och igår när vi var och tränade så sa en av träningskamraterna att hon har nog inte långt kvar innan hon skallar. Lät mycket bra tyckte både jag o matte. Hon hade börjat gnälla till innan hon fick minibitstocken så det är med stor glädje som jag kommer att träna vidare. Det är alltid med stor glädje som jag åker iväg och tränar henne.
Idag (söndag) så var vi ute och spårade lite. Matte hade lagt ut två spår till mig och meningen var att jag skulle spåra det ena med min tjh hund (Rottisen Ina) och det andra skulle Alma få. Efter en liten väntan så var det tid att ta ut min tjh hund och se om hon ville spåra idag. Hon är väldigt svår att få till att spåra. Jag tänkte i mitt stilla sinne att det kanske hjälpte att ha ett icke förarspår men tyvärr så hjälpte inte det heller. Efter 50 m så kom vi fram till ett stengärde och efter det så var det kört. Hon gick bara och snusade och ville inte spåra. Livet är grymt tyckte jag när jag gick ner och hämtade Alma och släppte på där vi brutit.
Som vanligt när Alma spårar så är det fullfart i spåret och det är bara att hänga med. Hon tog upp spåret fint och det bar iväg över stubbar och lingontuvor. Hon plockade upp tre träapporter men missade tyvärr slutet.
Efter att hon fått vatten i bilen så tog vi oss ner till hennes spår och mötte då matte med Sixten(labbehane) och de såg på när jag gick mot spåret med Alma i koppel, har börjat träna lite spårupptag i vanligt koppel för att hon ska kunna göra det om vi träffar på några busar i jobbet i framtiden. Hon tog uppspåret som låg på en vattensjuk gräsplan ( vid en badplats) så selade jag om till spårsele och det bar av över sandlådor och träräcken. Efter 50m så hade ett par med en hund kommit in på spåret och Alma ville efter dem och det blev lite kontroverser mellan oss. Hon vill bara snusa vart den hund kissat så blev det en skarp tillrätta visning och sen tillbaka några meter och nytt spår upptag. Hon drog rätt in i en tät granskog och det gick fortare än hon brukar. Jag fick halv springa efter henne och genon tät granskog är det inte lätt. Husse har lite repor i ansiktet. Hon ville väl ge igen för min tillrättavisning innan. Hon fan två av fyra föremål + slutet. Det hon missade var en tops och lite ihopknycklad aluminiumfolie. Ville testa henne om hon tog dem men det får vi träna mer på.
Som ni har noterat så har Alma fått en matte som tillbringar en del av sin tid hos oss och vi hos henne. Det är i stor glädje som jag lever mitt liv nu. Har en kanon hund som jag älskar och har en flickvän som står lika högt i kurs. Sen är det ingen nackdel att hon är en lika stor hundidot som jag. :-)
Ska försöka få henne att skriva en kort presentation här eller på min hemsida.
HA det gott så hörs vi framöver
Magnus, Alma o Fia
Det är inte med glädje jag skriver idag. Jag var inne och skulle läsa om lite roliga nyheter om Valle och ser då att han lämnat Stockholm för ett liv i Sundsvall. Även om jag läst en del om Peters funderingar över Valle så är det ändå med en stor sorg som jag skriver idag. Jag ser int e det som ett misslyckande från Peters sida och ser det inte heller så från Kennels sida. Som uppfödare vet jag att det kan bli så här. När man ser det från tjänstens sida så vet man att man måste kunna lita på det man har i kopplet. Det är därför som jag skaffade Alma. Ki räckte inte till i mina ögon och det är därför som jag skriver som jag gör.
Hoppas att Peter hittar en ny hund och att Valle hittar ett nytt fint hem.
Alma har tränat på och riktlinjerna för första tävlingen har dragits upp. Vi kommer att fortsätta med våra tjänstespår och gör de lite knepigare och jobbigare med jämna mellanrum. Spåret oroar jag mig inte för och lydnaden ska vi få bukt på med.
Hon har börjat träna lite sök nu och igår när vi var och tränade så sa en av träningskamraterna att hon har nog inte långt kvar innan hon skallar. Lät mycket bra tyckte både jag o matte. Hon hade börjat gnälla till innan hon fick minibitstocken så det är med stor glädje som jag kommer att träna vidare. Det är alltid med stor glädje som jag åker iväg och tränar henne.
Idag (söndag) så var vi ute och spårade lite. Matte hade lagt ut två spår till mig och meningen var att jag skulle spåra det ena med min tjh hund (Rottisen Ina) och det andra skulle Alma få. Efter en liten väntan så var det tid att ta ut min tjh hund och se om hon ville spåra idag. Hon är väldigt svår att få till att spåra. Jag tänkte i mitt stilla sinne att det kanske hjälpte att ha ett icke förarspår men tyvärr så hjälpte inte det heller. Efter 50 m så kom vi fram till ett stengärde och efter det så var det kört. Hon gick bara och snusade och ville inte spåra. Livet är grymt tyckte jag när jag gick ner och hämtade Alma och släppte på där vi brutit.
Som vanligt när Alma spårar så är det fullfart i spåret och det är bara att hänga med. Hon tog upp spåret fint och det bar iväg över stubbar och lingontuvor. Hon plockade upp tre träapporter men missade tyvärr slutet.
Efter att hon fått vatten i bilen så tog vi oss ner till hennes spår och mötte då matte med Sixten(labbehane) och de såg på när jag gick mot spåret med Alma i koppel, har börjat träna lite spårupptag i vanligt koppel för att hon ska kunna göra det om vi träffar på några busar i jobbet i framtiden. Hon tog uppspåret som låg på en vattensjuk gräsplan ( vid en badplats) så selade jag om till spårsele och det bar av över sandlådor och träräcken. Efter 50m så hade ett par med en hund kommit in på spåret och Alma ville efter dem och det blev lite kontroverser mellan oss. Hon vill bara snusa vart den hund kissat så blev det en skarp tillrätta visning och sen tillbaka några meter och nytt spår upptag. Hon drog rätt in i en tät granskog och det gick fortare än hon brukar. Jag fick halv springa efter henne och genon tät granskog är det inte lätt. Husse har lite repor i ansiktet. Hon ville väl ge igen för min tillrättavisning innan. Hon fan två av fyra föremål + slutet. Det hon missade var en tops och lite ihopknycklad aluminiumfolie. Ville testa henne om hon tog dem men det får vi träna mer på.
Som ni har noterat så har Alma fått en matte som tillbringar en del av sin tid hos oss och vi hos henne. Det är i stor glädje som jag lever mitt liv nu. Har en kanon hund som jag älskar och har en flickvän som står lika högt i kurs. Sen är det ingen nackdel att hon är en lika stor hundidot som jag. :-)
Ska försöka få henne att skriva en kort presentation här eller på min hemsida.
HA det gott så hörs vi framöver
Magnus, Alma o Fia
Kommentarer
Trackback