En stor dag
Hej allihopa
Nu får jag berätta lite vad som hänt i veckan.
I måndags så fick vi reda på varför min hundsambo Sixten varit så slö och haft lite kramper ibland. Han har fått tillbaka sin Elischa( hur det nu stavas) och det är inte roligt. Vi får inte busa så mycket nu och han får inte träna så mycket heller. Trist men sånt är livet.
I torsdags så var jag med husse uppe i skogen och la ett spår. Ja som vanligt så får jag sitta i bilen och titta efter husse när han ger sig iväg. När han kom tillbaka så vart han rejält svettig och det kan ju bara betyda en sak. Långt spår. När vi åkte ifrån skogen så åkte vi hem till husses bror och hjälpte husses mor att klyva lite ved.
Efter en timme så skulle vi tillbaka i skogen och husse hade slagit på stort. Små tjejerna skulle med i spåret. Inte för att jag brydde mig mycket men "farmor" skulle med med och hon släpade på Rottisen Ina. Gissa om jag fick störning i spåret. Men klok som jag är så brydde jag mig inte utan tog upp spåret och följde det hela vägen runt. Skulle tippa på att det var ca 1200m långt. Småtjejerna hängde med hela vägen men "farmor" gick tillbaka till bilen efter en liten bit och väntade på oss där.
Idag söndag (11 mars) så hade vi stor inskrivning på klubben för alla som skulle gå kurs. Många blev det som kom. Vi hade även lite uppvisningar på olika grejer som vi tränar. Jag skulle visa spår och husse hade lagt ett lite kort spår till mig. Ca 125m långt med en vinkel. Han hade faktiskt tänkt till denna gång och lät mig spåra ( så de kunde se mig) först från sidan och sen spårade jag rakt emot dem. Han hade lagt ut två träföremål och ett slut. När vi var klara så fick vi applåder från publiken och jag var jättestolt. Guiden som pratade innan jag spårade sa efter åt att det var jättebra gjort av mig att spåra rakt mot publiken utan att störas av dem.
Senare på kvällen så var vi ute på fotbollsplanen och gjorde lite inkallningar. Husse försökte lura mig genom att ställa sig i fotbollsmålet och kalla på mig. Han trodde att jag skulle springa in i nätet men så dum var jag inte utan jag saktade ner och satte mig nästan som jag skulle.
Ha det gott så hörs vi
Kram Alma
Nu får jag berätta lite vad som hänt i veckan.
I måndags så fick vi reda på varför min hundsambo Sixten varit så slö och haft lite kramper ibland. Han har fått tillbaka sin Elischa( hur det nu stavas) och det är inte roligt. Vi får inte busa så mycket nu och han får inte träna så mycket heller. Trist men sånt är livet.
I torsdags så var jag med husse uppe i skogen och la ett spår. Ja som vanligt så får jag sitta i bilen och titta efter husse när han ger sig iväg. När han kom tillbaka så vart han rejält svettig och det kan ju bara betyda en sak. Långt spår. När vi åkte ifrån skogen så åkte vi hem till husses bror och hjälpte husses mor att klyva lite ved.
Efter en timme så skulle vi tillbaka i skogen och husse hade slagit på stort. Små tjejerna skulle med i spåret. Inte för att jag brydde mig mycket men "farmor" skulle med med och hon släpade på Rottisen Ina. Gissa om jag fick störning i spåret. Men klok som jag är så brydde jag mig inte utan tog upp spåret och följde det hela vägen runt. Skulle tippa på att det var ca 1200m långt. Småtjejerna hängde med hela vägen men "farmor" gick tillbaka till bilen efter en liten bit och väntade på oss där.
Idag söndag (11 mars) så hade vi stor inskrivning på klubben för alla som skulle gå kurs. Många blev det som kom. Vi hade även lite uppvisningar på olika grejer som vi tränar. Jag skulle visa spår och husse hade lagt ett lite kort spår till mig. Ca 125m långt med en vinkel. Han hade faktiskt tänkt till denna gång och lät mig spåra ( så de kunde se mig) först från sidan och sen spårade jag rakt emot dem. Han hade lagt ut två träföremål och ett slut. När vi var klara så fick vi applåder från publiken och jag var jättestolt. Guiden som pratade innan jag spårade sa efter åt att det var jättebra gjort av mig att spåra rakt mot publiken utan att störas av dem.
Senare på kvällen så var vi ute på fotbollsplanen och gjorde lite inkallningar. Husse försökte lura mig genom att ställa sig i fotbollsmålet och kalla på mig. Han trodde att jag skulle springa in i nätet men så dum var jag inte utan jag saktade ner och satte mig nästan som jag skulle.
Ha det gott så hörs vi
Kram Alma
Kommentarer
Postat av: Magnus & Eva
Ni är träningsivriga ni!! Kul att det går så bra!!
Trackback